I jämförelse hade Sverige 6 döda i trafiken förra midsommaren, och rubrikerna var som brukligt braskande i Expressen med flera media.
Men Songkran är också en viktig familjesamling och traditionella buddistiska seder. Bilköerna ifrån Bangkok upp mot Isaan - Udon i Nord Ost - eller mot norr till Chiang Mai har redan börjat 3 dagar innan. Ett antal miljoner Thaiare förflyttar sig därmed ifrån huvudstaden som likt Stockholm blir folktom när årets händelse skall genomlidas.
En sak är i alla fall säker. Någon militärkupp lär det inte bli den närmaste veckan.Klassikern är därmed detta vattensprutande utefter varenda väg i landet.. Ingen kommer undan att bli sjöblöt om man kommer på tanken att ge sig ut på stan nämnda datum. Framförallt om man kliver ur bilen. Har man bara en motorbike vilket de flesta har är det med livet som insats man ger sig ut.
Flera av mina kompisar gör därför likt mig, stannar inne så mycket det går.
Nära 60 procent som omkommer är ungdom under 20 år med en hyfsad promillehalt på i genomsnitt 1.39 promille. I 80 procent av olyckorna är en motorcykel inblandad. Detta trots att sprit är strängt förbjudet att sälja eller att använda nämnda period. Aim och familjens firande - om sammanlagt ca 30 pers - blir dock avsevärt lugnare.
Det blir antagligen en tur till templet, där offrande sker till munkarna samt att man utför en sed där man hedrar sina döda släktingar genom att ta fram urnorna och "tvättar" de benknotor som finns kvar av en bror eller mor.
Jo det är lite speciellt. Därefter en stor fet Isaansk lunch i Mamas och Papas hus, vilken jag - den av dagarna jag följer med de 7 milen ner till byn - avstår ifrån p.g.a dess speciella innehåll. Det är ingen vanlig Thaimat vi talar om. Dessutom får jag garanterat ryggskott om jag skall sitta med benen i kors på golvet bland alla flugor som intresserade åskådare. Aim brukar därför ordna så jag får en matlåda med mig.. Det tackar jag för.
Möjligen kommer det en rapport om årets övningar senare.
Läsvärt
Janne Källman beskriver SongKran

